onsdag 19 september 2012

SAT NAM

Jag är salig.
 Jag hade glömt bort hur mycket yogan betyder för mig.
 I all denna kaotiska stressen, vardagstumultet och jobbhetsen har jag liksom tappat bort det där som jag faktiskt brinner för. Musiken har jag tagit tag i, liksom min förkärlek till naturkost, hälsa och psykologi.
 Det var bara det där inre, spirituella jaget som saknades. När själen känns tom, brist på engagemang eller glädje, det är ju då ens intressen ska göra gott för oss. Liksom yogan gör för mig. Fastän jag inte utövat yoga på över ett år (med ledare) har jag nästan samma vighet, balans och feeling. 

Men jag vill gärna utmanas lite mer, få igång lite mer tankeverksamhet för att hamna rätt. Lite högre svårighetsgrad. Jag vet att gymmet har åtminstone en till som är duktig på yoga, men hon har nog förälskat sig i bodycombaten. Jag kan ju alltid hoppas att lite tyngre asthangayoga lockar henne någon vacker dag. Annars får jag ta tag i den där punkten på Att göra listan och utbilda mig själv. Det är bara tiden som saknas. Men intresset finns där.
Jag lovar. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar